Vad är rätt för mig?

Fortsättning från förra veckans blogg med frågeställningen, hur vet jag vad som är rätt för mig? För att ta reda på det behöver jag veta vem jag är. Det kan därför vara bra, att börja med att lära känna mig själv, så som jag är, utan krusiduller. Det innebär att jag behöver gräva fram och inkludera alla sidor av mig, d.v.s både de sidor som jag upplever som positiva och de sidor som jag upplever som negativa, för att få en helhetssyn över vem jag är. Om jag undviker de negativa sidorna kommer jag att få en snedvriden syn eller uppfattning om vem jag är och känna mig alienerad.

Vill jag förändra en sida av mig som jag har svårt att erkänna att jag har, så är det viktigt att jag börjar med att acceptera den eller den känslan som den sidan framkallar, för att sedan så gott jag kan, definiera den tankemässigt innan jag provar att sätta ord på det jag vill förändra med den eller de sidorna av mig. Att göra en definition av en känsla eller agerande med ord kan ha en befriande effekt. Eftersom vi är människor så innebär det att vi alla har positiva och negativa sidor. Därför minskar inte mitt värde som människa för att jag blir medveten och börjar hantera de negativa sidorna. Mitt värde är detsamma oavsett, därför att alla har samma mänskliga värde. Däremot kan det göra väldigt ont i egot, att lyfta fram och bearbeta negativa sidor. Den här processen blir ett sätt att förstå bakgrunden till att jag har den sidan, känslan eller beteendet. Att förstå underlättar förändringsarbetet och innebär definitivt inte att jag ska vara kvar i det negativa och älta det, utan ha det som en språngbräda mot ett nytt medvetet Jag.

Vilken strategi ska jag välja? Lita på intuitionen, magkänslan och att umgås med sig själv utan att något annat distraherar eller stör. Jag hörde en beskrivning en gång för flera år sedan om hur jag lär känna någon på djupet, som lät ungefär så här; När du har träffat någon som du känner starkt för, och där den initiala känslan är att du skulle vilja dela ditt liv med den personen, så fortsätter ni att umgås men inte bara på fester, utan ibland väljer ni också tillfällen när det bara är ni två. Tillfällen när ni pratar ostört och om de frågor som berör er på ett speciellt sätt.

I det här fallet så är det jag, min själ, min kropp och min ande som behöver umgås med varandra. Det kan tyckas som det är väldigt många inblandade i mitt liv, men desto viktigare att lära känna alla som ingår i mitt liv för att det ska bli harmoniskt. Någon har sagt att i ett sunt förhållande finns en vinn – vinn situation, där båda parter får ut mer än vad de sätter in utan att förhållandet dräneras, för att man peppar varandra så att det blir lätt och roligt att göra bra saker för varandra.

På samma sätt borde jag tänka när det gäller mig själv. Det är svårt att lära känna mig själv om jag bara umgås med andra oavsett om det umgänget är på fest eller ensam hemma med musik eller radio på. Det egna jaget har svårt att nå fram under den typen av omständigheter. Jaget behöver egentid och tystnad, för det är då det lättast kan kommunicera. Den interna kommunikationen med mig själv behövs precis lika mycket, som den interna dialogen behövs med en partner för att veta vem det är och om den personen som jag finner hos partnern har den karaktären att jag skulle välja att spendera mitt liv med. Nu är det lite skillnad på mitt jag, för den kan jag inte välja. Däremot kan jag välja hur jag vill forma mitt jag. Jag kan välja hur jag önskar att jag ska vara och sedan sträva mot en förändring som leder till det målet. Det kan jag bara göra med mig själv, aldrig för någon annan eller att någon annan gör det åt mig.

Filmen Fight Club handlar om att välja vem man vill vara och sedan sträva mot det målet och det är det som gör att den filmen är otroligt intressant. Lite kort finns det 3 karaktärer i filmen som symboliserar följande; ett nutida jag, ett framtida jag och ett samvete. I början av filmen brinner det nutida jagets lägenhet ner. 2 alternativ uppstår, det första, att flytta hem till samvetet, det andra att flytta hem till sitt framtida jag. Vilket alternativ väljer det nutida jaget? Jo, det framtida jaget. Varför? Därför att det nutida jaget är långtifrån överrens med sitt samvete, de två karaktärerna går inte ihop. Faktum är att de undviker varandra och har delat upp olika terapisessioner mellan varandra för att vara säkra på att inte träffas, vilket är en tydlig symbolisering av det nutida jagets alienering till sig själv. Men efter mycket kämpande genom hela filmen så har det nutida jaget och det framtida jaget blivit ett och tar mot slutet av filmen samvetet i hand. De accepterar varandras alla sidor både negativa och positiva sidor, precis som jag gör i ett förhållande med partner och som jag gör med mig själv.

Vad kan man säga om det? Att lära känna sig själv kostar på, det tar tid, det kan vara mycket kamp och ett slagfält som ska utkämpas rent mentalt. Men mot slutet när jag har kommit mitt framtida jag närmare så kommer jag att vara mer harmonisk, med större självinsikt och med en större acceptans gentemot både mig själv och andra. Jag har mer eller mindre kommit ut ur min alienering. Det är i den här situationen som jag också vet vad som är rätt för mig.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s