Krig på stranden

Under semestern besökte vi ett museum på Utah beach. Det var kanske inte mitt favorittema på museum, då det handlade om USA’s landstigning på Dagen D, under 2:a världskriget. Men det var en del av upplevelserna under semestern, i och med att det tillhör Frankrike’s historia, precis som t.ex medeltida städer, romerska lämningar och franskt vin. Utah beach ligger mellan Bayeux och Cherbourg i nordvästra delen av Frankrike och har en fantastisk sandstrand. Just att det är en strand, vilket lätt förknippas med semester och lata dagar skapar en grov kontrast till att det en gång har pågått ett krig där. Krig förknippar jag med skador, död, grova kängor och tung utrustning som vanligtvis inte används på en sandstrand. Visserligen har en del med sig väldigt mycket utrustning till stranden, i form av uppblåsbara leksaker, kylväska med mat i, sandaler, bad-lakan och -kläder. Men utrustningarna skapar i sina olikheter en markant kontrast när de möts. De möts egentligen inte fysiskt, utan bara geografiskt, d.v.s att båda aktiviteterna utspelar sig på samma ställe men tidsmässigt långt ifrån varandra. 

Vad är det som fascinerar med det här krigsmuseet, att det är värt att skriva om? Krig är inget fascinerande i sig, men det jag fastnade för, var en monter med ett brev i, som var titulerad “Letter to an American”. Det är skrivet av författaren Antoine de Saint-Exupery och är ett långt brev, så jag berättar lite kortfattat om det innan jag kommer till det jag vill säga. 

I brevet beskriver han, att i april 1943 seglade han med den amerikanska flottan till Nordafrika. Det var en stor och kraftfull konvoj bestående av 30 krigsfartyg. Det gav en mäktig upplevelse och i samband med det, tar han också upp att det kan finnas en risk att amerikanarna drar fördel av sin materiella styrkan på ett orättvist sätt. Det jag tycker om i brevet är det han skriver, som har motiverat de amerikanska soldaterna att ställa upp i kriget och varför de amerikanska mödrarna lät sina söner rycka in. Motivet är inte att försvara landet, för då skulle propagandan betona bl.a oljefälten och plantagen. Han skriver så här:

“And what were they told that could motivate them to sacrifice their lives? They were told of hostages hanged in Poland. They were told of prisoners shot in France. They were told that a new form of slavery threatened to extinguish a part of Humanity. They were told not about themselves, but of others. That gave them a sense of solidarity with all mankind. 

The fifty thousand soldiers in my convoy went to war not to save American citizens, but rather for Man himself, respect for Mankind, liberty for all men, the greatness of Man… “

Det är det mäktiga slutet jag tycker om, att de drog ut i strid för att försvara mänskligheten’s storhet och att försvara respekten för mänskligheten. Det blir större när han lägger till friheten för alla människor och människas storhet. Jag känner att de här raderna skänker hopp och glädje. En av orsakerna till det, är att han inte beskriver olika etniska grupper eller nationsgränser, utan alla är inkluderade. Att försvara mänskligheten den enda orsaken som kan motivera till ett krig. Det beror på att människan är värd att försvara, därför att hon är en fantastisk skapelse och i det här fallet görs det också av solidaritet. Solidaritet är också ett ord som kanske skulle fridlysas, för det verkar vara på väg att dö ut.

I vårt många gånger, självförverkligande och egoistiska samhälle, så är solidaritet och respekt för varandra något som har minskat med åren, upplever jag. Utifrån det skulle jag vilja säga, att det är värt att ta strid för att vi ska börja respektera varandra, inte på grund av hur vi är eller presterar utan på grund av att vi är människor. Genom solidariteten och respekten gentemot varandra skapar vi ödmjukt möjligheter till frihet, dels åt varandra men också för oss själva. Vi skapar möjligheter och förutsättningar till att ge frihet till, att få vara den du och jag är ämnad till att vara, med våra olikheter och där mångfalden både kan premieras och växa. 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s