Hat

Hur kan hat vara så starkt att analys helt och hållet saknas av eventuella konsekvenser? Så starkt att synen grumlas så kraftigt av vad personen håller på med och att den inte ser konsekvenserna förrän det är för sent och knappt då finns en insikt. Det är som att den hatfyllda personen sprider en hatfull arom omkring sig, på samma sätt som när någon kissar i badkaret.

 Liknelsen om att kissa i badkaret handlar om en familj som sitter och äter middag och barnbarnet sitter med och är sur. Barnbarnets surhet smittar av sig på resten av familjen och det blir en allmänt dålig stämning kring bordet. Morfadern försöker då att förklara för barnbarnet,  vilken effekt dens sura humör får på resten av familjen. Även om barnbarnet har valt att sura på sitt håll och tycker att det ska få sura ifred, så smittar surheten av sig på de andra. Morfadern beskriver effekten av barnbarnets sura attityd på resten av familjen så här;

Tänk dig att vi, du och jag, sitter i samma badkar. Tänk dig att jag kissar i badkaret. Det kommer att beröra dig även om jag kissar i min ände av badkaret precis på samma sätt är det med ditt sura humör, det berör resten av familjen, fast att du håller dig på din sida av middagsbordet. 

Den hatfyllda smittar alla som finns i närheten med en dålig stämning även om hatet är riktat utanför den närmaste kretsen. Den hatfyllda personen började med att rikta sitt hat mot D, en arbetsledare. Eftersom D inte var anställd, så fick D inte vara kvar p.g.a vad den hatfyllda hade formulerat mot D. Men det fortsätter med nästa arbetsledare O, som råkar ut för samma sak som D. O tröttnar efter ett tag och söker ett nytt jobb. Vem är nästa att stå på tur?  Det blir jag, eftersom jag likt de två andra inte heller går att styra i den riktning som den hatfyllda vill. Det resulterar i att, under en 3-4-års period så är det inte speciellt kul att gå till det arbetet. Jag hade den stora turen att, efter ett tag, få chansen att byta avdelning på det arbetet och det innebär att den hatfyllda ger sig på nästa arbetsledare S, för att genom S, bibehålla möjligheten till att styra mig. Det är förmågan att styra sin omgivning som är det väsentliga i den hatfylldas agerande och med avdelningbytet så minskade möjligheten att kunna styra mig. Då öppnades en ny möjlighet för den hatfyllda att kunna styra och sätta dit mig och det är genom arbetsledare S’ chef, L. Det resulterar i att den hatfyllda berättar för L att det är mitt fel att de har så höga arbetsnivåer. Det är inte bra tycker L eftersom det kan betraktas som resursslöseri och L anser att det här måste tas itu med. Den hatfyllda får därmed vatten på sin kvarn och är supernöjd med att ha kunnat sätta dit mig genom L. L ser den här situationen som en möjlighet till att, med lätthet kunna dra ner på både arbetsbelastning och en personal vilket L förmedlar till företagsledningen. Det startades ett arbete, för hur neddragningen skulle kunna genomföras rent praktiskt för att till slut kunna flytta en personal till en avdelning med större behov. När den berörda personen flyttar, så berättar den mycket klarsynt orsaken till varför flytten måste ske och att den hatfyllda starkt har bidragit till flytten genom att berätta allt för L. Det gör att den hatfyllda blir mycket ångerfull, men i det här läget var det för sent att ändra på sitt agerande då allt redan var klart. Men trots ångerfullheten, så ändrade inte den hatfyllda sitt agerande. Jag undrar därför om berörda parter är medvetna om sitt agerande och kan se konsekvenserna av det, men jag tror inte att så är fallet?

Plötsligt skedde en förändring till det bättre och jag vet inte hur, men jag var oerhört tacksam till den förändringen. Oavsett vad som triggade igång förändringen, så märkte jag att det finns en liten skillnad i agerandet mot mig och det var att nu fanns det en påklistrad trevlighet i bemötandet, istället för den tidigare taggigheten. Den trevligheten skapade en skepsis i mig vilket gjorde att jag kände att jag aldrig någonsin kommer att ha ett förtroende igen för de berörda parterna. Det positiva var att jag kunde vistas i de här personernas närvaro och känna mig trygg i att de inte skulle attackera mig igen. Men jag hörde också via omvägar att det var en helt annan melodi som spelades bakom ryggen. 

Men frågorna kvarstår; Hur kan driften att styra andra människor vara så stark som den är för den hatfyllda? Var finns reflektionen och medvetenheten över det egna agerande, så att ett perspektiv skapas? Hur kan hat förblina så otroligt mycket att konsekvenserna blir så underordnade och drabbar fler personer än bara hatobjektet? 

Att hata andra blir på samma sätt som att hata sig själv i och med att hatet skapar en psykisk ohälsa hos den som hatar. Det ska verkligen inte nonchaleras att hatet skapar en psykisk ohälsa hos den som blir hatad också, men ohälsan förbättras något i den hatfylldas frånvaro. Skillnaden är att den som hatar aldrig kommer ifrån sitt hat, utan bär det med sig hela tiden och den som bär på hatet skadar sig själv nästan mer än vad den skadar offret. Det är orsaken till att man kan säga att den som hatar andra hatar sig själv mest. 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s